Gäbler Genealogie

Johannes Canuti Lenaeus studierte in Rostock und in Wittenberg und wurde 1604 Professor für Logik in Uppsala. Nach weiteren Studien in Deutschland wurde er 1610 auch Professor für Griechisch und Häbräisch. Nach seiner Ordination wurde er 1613 schließlich Professor der Theologie. Er veröffentlichte 1633 die „Logica peripatetica“ ein Standardwerk seiner Zeit zur philosophischen Schule des Aristoteles. Am 23.06.1638 wurde er Dekan der Theologischen Fakultät und Dompropst. Am 02.061640 wurde er Dr. theol. Sein Schwiegervater war der Erzbischof von Uppsala Petrus Kenicius (1609 bis 1636) dessen Nachfolger er am 13.03.1647 wurde. Er ist in der Domkrypta Ussala begraben.

http://de.wikipedia.org/wiki/Peripatetiker
http://en.wikipedia.org/wiki/Johannes_Canuti_Lenaeus

Lenaeus, Johannes Canuti, ärkebiskop, f. 29 no?. 1573 i Lena församling i Uppland, d. 23 april 1669, blef efter fleråriga akademiska studier, äfven vid utländska universitet (i synnerhet i Wit-tenberg) 1604 logices professor i Uppsala och efter ytterligare 2 års vistelse i Wittenberg samt därefter någon tid i Bostock 1610 pro­fessor i grekiska och hebreiska språken. Se­dan L. 1612 prästvigts, utnämndes han 1613 tik tcol. professor, blef 1638 förste teol. pro­fessor och domprost samt i mars 1647 ärke­biskop. Redan 1636 hade han efter sin svärfader ärkebiskop Kcnicius' bortgång fått de flesta rösterna till detta ämbete, men måste då stå tillbaka för Laurentius Paulinus. Vid L:s till­träde till ärkebiskopsstolen afskildes från ärkestiftet Norrland och Lappland, såsom det säges, i följd af drottning Iristinas personliga obenägenhet mot L. Denna tillskrifves dels hans förbindelser med Karl Gustaf, hvilken som student bott hos L. (1638), dels drottningens missnöje med en af L. författad akademisk afh. De jure regio (l:a d. 1633-41, 2:a d- 1647), i hvilken han upphöjer den mosaiska "konstitutionella teokratien", såsom af Gud själf instiftad, i motsats till det judiska konun-gadömet. Bland L:s skrifter är eljest mest känd hans Logika peripatetica (1633), som i Sverige gaf ny fart åt den aristoteliska filosofien och länge an­vändes som lärobok. L. deltog i granskningen af 1618 års bibelupplaga och i förarbetena till den ännu gällande 1686 års kyrkolag. L;s barn adla­des 1658 med namnet Clo.

http://runeberg.org/nfbp/0096.html