Gäbler Genealogie

Petrus Kenicius studierte an den Universitäten Uppsala 1580, Rostock 1582 und Wittenberg 1583, wo er 1586 zum Magister promoviert Von 1589 bis 1591war er im Gefängnis wegen seiner Einsprüche gegen die Einführung der nichtlutherische Liturgie durch den König. Johann III unterstützte entgegen der Tradition seines Vaters die katholische Kirche in der Hoffnung auf eine starke schwedische Gesamtkirche für Katholiken und Protestanten. Nachdem Petrus Kenicius freigelassen wurde, war er 1593 an Synode von Uppsala einer der zwölf Assistenten. 1595 wurde er ordinierter Bischof von Skara und 1609 Erzbischof von Uppsala. Er galt eine als feiner und fleißiger Zeitgenosse, der sich besonders für die Universität in Uppsala und für die Kirche einsetzte. Es wird berichtet, dass er vor seinem Tod durch Alter und Krankheit geschwächt seine Erzdiözese vernachlässigte. Sein Schwiegersohn Johannes Canuti Lenaeus wurde einer seiner Nachfolger (1647 bis 1669).

http://de.wikipedia.org/wiki/Johann_III._%28Schweden%29
http://en.wikipedia.org/wiki/Petrus_Kenicius

Kenicius, Petrus, universitetslärare, ärkebiskop, f. 1555 i Umeå, d. 3 febr. 1636 i Uppsala, var son till en "birkekarl" (handelsman) i Baggböle, Könik Olofsson (däraf namnet Keniciusj, blef 1575 student i Uppsala, men afbröt stu­dierna 1580, då univer­sitetet för pestens skull stängdes. Ratad af bön­derna i sin hemort som kaplan för sitt svaga målföres skull. begaf sig K. 1582 till Rostock och 1583 till Witten-berg, där han 1586 vann magistergraden. 1587 återvände han till Sverige och förordnades till läsemästare vid det af Johan III upprät­tade Stockholmskoliegiet, men blef 1589, jämte ett par af sina ämbetsbröder, kastad i fängelse för sitt motstånd mot liturgien. Större delen af 1591 synes K. ha varit fri, togs sedan åter i fängsligt förvar och frigafs först strax före konungens död. Vid Uppsala möte 1593 var K. en af de tolf bisittare, som valts att bistå ordföranden. 1 aug. s. å, för­ordnades han till poenitentiarius vid Uppsala dom­kyrka och erhöll uppdrag att vid det återupprättade universitetet föreläsa nya testamentets exegetik. Pa riksdagen i Söderköping 1595 valdes han till biskop i Skara. K. deltog också i det politiska lifvet, under­handlade med Sigismund 1597 om de andliges pri­vilegier och deltog 1608 i fredsunderhandlingarna med Polen i Reval. Sistnämnda år utnämndes han af konungen till biskop i Strängnäs, men slapp att tillträda detta ämbete, som öfvertogs af Laurentius Paulinus Gothus, först utnämnd till K:s efterträdare i Skara. 1609 blef K. af biskopar och en del präster, samlade till möte i Stockholm, på konungens ut­tryckliga förord vald till ärkebiskop och Uppsala universitets förste prokansler. Vid universitetets första teologie doktorspromotion var han den främste bland dem, som promoverades. I sin krafts dagar var K. en utmärkt kyrkans ledare med storartad arbetsförmåga och egnade universitetet ett varmt in­tresse. Orklöshet och sjukdom hämmade hans verk­samhet de sista lefnadsåren, hvadan ärkestiftets kyrk­liga förhållanden vid hans död befunno sig i läger­vall. Vid riksdagarna 1617 - 33 var K. präste­ståndets talman.

http://runeberg.org/nfbm/0740.html